Bilder från Tanzania, hösten 2004
( klicka på bilderna så förstoras de )

Lupembe

     

Vägen in mot Lupembe by.   Stora delar av vägen är kantad av fina eucalyptus- och cypressskogar...   Eucalyptusen är fascinerande med sina långa, raka stammar.  

Det gamla missionärshuset uppfördes 1904 när "Mwakikatu" den första tyska missionären kom till Lupembe.
 

   
Mwakikatu´s hus är nu uppfräschat och används bl a som yrkesskola.   Baksidan av Mwakikatu´s hus. På den här gården lekte jag mycket som barn.   Detta var vår första bostad i början av 50-talet. Vi bodde i andra dörren till vänster.   Gunn och Rune berättar om sin barndomstid och visar de platser de vuxit upp på under 50-talet.
   

 

Kyrkan är byggd helt utan cement, med bränt tegel och bara lera som murbruk.   Kyrkan i Lupembe är en av
de platser som måste ses.
 

Altarmålningen är välbehållen för
att vara över 100 år gammal.
 

Rune berättar om sånt som hänt tidigare.

     

Läktaren och dörren/trappen
upp i kyrktonet.
  I den här predikstolen har jag stått och predikat många gånger.   Även "vapenhuset" har sin egen berättelse. Gunn, Joel, Rune, Hompa och Anki.   Utsikt från kyrktrappan ner mot det gamla missionärshuset

     

Den nya prästbostaden som är byggd alldeles i anslutning till kyrkan.
  Den ståtliga tyska katedralen
har tappat sitt kors, nedslaget av blixten tre gånger.
  Så här ska Lupembe "egentligen" se ut. Det var mycket dimma, men oftast bara på morgnarna.   Dimman kan också ha sin charm, dessutom minskas vägdammet ganska rejält.

     

Så här ser utsikten ut när det inte
är någon dimma.
  Detta är det hus vi bodde i under
våra fem fantastiska Lupembeår
1984 - 1989.
  En riktigt mysig liten stuga,
men rumsgolven var i 6 olika nivåer.
  Ann-Katrin har just tagit sig en titt på sitt gamla Lupembe-hem.
   

 
Rune, Joel, Ann-Katrin.   Joel var 5 år gammal när vi bodde här senast. Nu är han drygt 20 - tiderna förändras.  

Återseendets glädje!
  Det blir ett kärt återseende med många av våra vänner.
     
Inbjudna till ett tanzanianskt hem - till Erica Luswema och Ismael Lyabonga.   Vi hade mycket att prata om. Erica Luswema är en av de äldre evangelisterna i Lupembe församling.   Ombeni Lyabonga med sin son Lufunyo.   Nuru Lyabonga.
     
Toyota Land Crusier, BJ 75 med snorkel, för att kunna "vada" genom högt vatten.   Debora Rönnbrink.   Vad är det som studeras här, med skräckblandad förtjusning och samtidigt med sådan respekt... ?   Jo, det är de köttätande vandrarmyrorna.
TEE-läger i Lupembe, 28-30 oktober 2004
Alla vill vara med på gruppfotot, sen vill förståss också alla beställa varsitt kort. Det var ett härligt gäng det här.

På gräsmattan utanför Lutheran Centre i Lupembe

Det är mycket att fundera på som förmedlas vid lektionerna.
 

 

 

Köksavdelningen hade fullt upp hela tiden.  

Delar av TEE-klassen under förmiddagens fikarast.
 

Teodling är en av huvudnäringarna för befolkningen i Lupembe.
 

Lupembe har faktiskt en av världens bästa tesorter. 1988 vann Lupembe- teet första pris i en internationell tetävling i Barcelona.